Idag skulle det ha blivit 11 månader.
Känns så sjukt jobbigt och tråkigt att det inte
är vi två längre.
Jag saknar dig så himla mycket, tycker inte om att
vara utan dig.
Tanken om att det är slut mellan oss gör så ont i mig
och gör mig så ledsen.
Saknar dig varje dag, timme, minut och sekund..
du är mitt allt.. jag kommer aldrig att glömma dig!
Jag kommer aldrig att ge upp hoppet om dig!
Du är det finaste man kan få.
Du är en gåva från himlen, jag tackar din mamma & pappa
som har satt dig till världen.
För utan dem hade du inte funnits till, och utan dem skulle
jag aldrig fått träffa min sanna kärlek!
Jag älskar dig! <3
24.2.11
Om du var här
Utanför mitt fönster Faller regnet sakta ner Jag sitter här och längtar Och mina tårar blir fler och fler Allting som jag känner Vill jag visa här för dig Jag hoppas du hittar tillbaka Och allting ordnar sig När jag sitter här i min ensamhet Ja, då tänker jag på dig Om du var här hos mig ändå Ja, då slapp jag sakna dig,
Om du var här hos mig Du finns i mina tankar Och i min fantasi Där är vi två tillsammans Där är det bara vi På morgonen när jag vaknar Kommer saknaden igen Hoppas du hittar vägen Och vill vara mer än en vän När jag sitter här i min ensamhet Ja, då tänker jag på dig Om du var här hos mig ändå Ja, då slapp jag sakna dig,
Om du var här hos mig I mina drömmar Där håller du min hand I min fantasi där är det vi När jag sitter här i min ensamhet Ja, då tänker jag på dig Om du var här hos mig ändå Ja, då slapp jag sakna dig... Om du var här hos mig
22.2.11
Skäms!
Jag skäms så himla mycket för det jag gjorde.
När du blev arg skrämde du mig, jag har aldrig sätt
dig så arg och ledsen förut.
Jag vaknade utav att du satt upp i sängen och skrek.
Du drog ut mot köket och tände lampan och sa:
"Hur fan kan du göra så här mot mig!?" med gråten i halsen.
Jag började redan då skämmas så enormt och ångrat det jag gjort
jag insåg även det stora felet jag hade gjort.
Jag menade inte att såra dig på detta viset.
Du försvann ifrån mig på 10 minuter.. mitt i natten.
Låg vaken minst 3 timmar efter du hade gått din väg.
Jag grät, och grät och grät.
Ringde runt och störde folk mitt i natten.
Jag tog en insömningstablett runt 03:30, vaknade dagen
efter vid 08:45 och hade världens huvudvärk och magont.
Jag kunde inte gråta mer.. jag ville inte gråta mer.
Jag ville bara att du skulle dyka upp samma tillfälle och att vi skulle
reda ut alltsammans, men det hände aldrig..
Jag önskar att allt var som förut, jag skulle vilja kyssa dig godnatt..
men dina kyssar kommer jag aldrig mer att få uppleva.
Du har stora tankar med hat om mig, men det kan jag förstå.
Jag fattar inte vad som flög i mig, jag tror att det hela handlade om
osäkerhet och att vi har umgåtts för mycket, jag har bott hos dig i 19 veckor.
Vi hade bara varit tillsammans 7 månader när jag började bo hos dig.
Det är inte tillräckligt läge för att till att kunna umgås varje dag in och dag ut.
Det hade varit en helt annan sak om vi hade varit tillsammans i ett par år
och bodde tillsammans med vår familj, hade gått till jobbet varje morgon
och så hade du kommit hem efter jobbet till middagen som din fru (jag) har lagat.
Jag tror att det bästa är att vi är ifrån varandra ett tag tills du verkligen
vet hur du känner och hur du vill göra med oss.
Men jag vill att du ska veta att jag älskar dig.. och kommer alltid att göra!
När du blev arg skrämde du mig, jag har aldrig sätt
dig så arg och ledsen förut.
Jag vaknade utav att du satt upp i sängen och skrek.
Du drog ut mot köket och tände lampan och sa:
"Hur fan kan du göra så här mot mig!?" med gråten i halsen.
Jag började redan då skämmas så enormt och ångrat det jag gjort
jag insåg även det stora felet jag hade gjort.
Jag menade inte att såra dig på detta viset.
Du försvann ifrån mig på 10 minuter.. mitt i natten.
Låg vaken minst 3 timmar efter du hade gått din väg.
Jag grät, och grät och grät.
Ringde runt och störde folk mitt i natten.
Jag tog en insömningstablett runt 03:30, vaknade dagen
efter vid 08:45 och hade världens huvudvärk och magont.
Jag kunde inte gråta mer.. jag ville inte gråta mer.
Jag ville bara att du skulle dyka upp samma tillfälle och att vi skulle
reda ut alltsammans, men det hände aldrig..
Jag önskar att allt var som förut, jag skulle vilja kyssa dig godnatt..
men dina kyssar kommer jag aldrig mer att få uppleva.
Du har stora tankar med hat om mig, men det kan jag förstå.
Jag fattar inte vad som flög i mig, jag tror att det hela handlade om
osäkerhet och att vi har umgåtts för mycket, jag har bott hos dig i 19 veckor.
Vi hade bara varit tillsammans 7 månader när jag började bo hos dig.
Det är inte tillräckligt läge för att till att kunna umgås varje dag in och dag ut.
Det hade varit en helt annan sak om vi hade varit tillsammans i ett par år
och bodde tillsammans med vår familj, hade gått till jobbet varje morgon
och så hade du kommit hem efter jobbet till middagen som din fru (jag) har lagat.
Jag tror att det bästa är att vi är ifrån varandra ett tag tills du verkligen
vet hur du känner och hur du vill göra med oss.
Men jag vill att du ska veta att jag älskar dig.. och kommer alltid att göra!
Känsla.
Jag orkar inte ha det så här mer. Jag saknar dig så otroligt mycket,
men det verkar som om du inte vill inse det?
Hur många gånger skulle jag behöva säga att jag älskar dig?
Jag har sagt det tillräckligt, men det verkar som du tror att jag
inte menar det, men det gör jag.
Känns så konstigt att inte ha dig vid min sida, att inte få dem gulliga
smsen av dig innan jag ska somna, känns sjukt jobbigt
att få korta och kalla sms av dig.
Du försvann för fort, du gav mig inte en chans.
Jag ser att du går online på MSN dagligen, men jag bara
sitter och stirrar på din gröna MSN-ruta och väntar på att
du ska skriva till mig.
Jag väntar på att du ska höra av dig oftare, varje gång det
plingar i min mobil så önskar jag att det var du, jag blir
så besviken på allt när jag ser att det inte är ditt namn som
står i mobildisplayen.
Önskar att allt var som förr, jag är säker på att det är menat
för oss två, ÖDET, det var ödet som förde oss samman, jag minns
hur fruktansvärt glad och lycklig jag blev när jag fick höra
att du var intresserad av mig och pratade om mig när jag var
tillsammans med min före detta pojkvän.
Det värmde i hela mig, du är så sjukt underbar.
Jag vill kunna se ditt leende igen som om du verkligen menade något
med det, jag vill kunna vakna upp bredvid dig när morgondagen
vaknar, jag vill kunna sitta den där morgonen med den där
koppen med Tea och bara prata med dig.
Jag vill kunna ligga i din famn som förut då det var fredagskväll och kika
på den där läskiga filmen med dig.
Jag vill kunna hålla din hand igen, hårt, vill hålla om dig och aldrig
släppa taget, du får mig att känna mig lycklig i din närhet.
Det gör så ont i mig efter att du har lämnat mig..
Jag vill kunna kyssa dig igen, men.. jag antar att kyssen Is gone..
jag hoppas att det blir du och jag igen, för jag är 100%
säker på att det är menat för oss två!
men det verkar som om du inte vill inse det?
Hur många gånger skulle jag behöva säga att jag älskar dig?
Jag har sagt det tillräckligt, men det verkar som du tror att jag
inte menar det, men det gör jag.
Känns så konstigt att inte ha dig vid min sida, att inte få dem gulliga
smsen av dig innan jag ska somna, känns sjukt jobbigt
att få korta och kalla sms av dig.
Du försvann för fort, du gav mig inte en chans.
Jag ser att du går online på MSN dagligen, men jag bara
sitter och stirrar på din gröna MSN-ruta och väntar på att
du ska skriva till mig.
Jag väntar på att du ska höra av dig oftare, varje gång det
plingar i min mobil så önskar jag att det var du, jag blir
så besviken på allt när jag ser att det inte är ditt namn som
står i mobildisplayen.
Önskar att allt var som förr, jag är säker på att det är menat
för oss två, ÖDET, det var ödet som förde oss samman, jag minns
hur fruktansvärt glad och lycklig jag blev när jag fick höra
att du var intresserad av mig och pratade om mig när jag var
tillsammans med min före detta pojkvän.
Det värmde i hela mig, du är så sjukt underbar.
Jag vill kunna se ditt leende igen som om du verkligen menade något
med det, jag vill kunna vakna upp bredvid dig när morgondagen
vaknar, jag vill kunna sitta den där morgonen med den där
koppen med Tea och bara prata med dig.
Jag vill kunna ligga i din famn som förut då det var fredagskväll och kika
på den där läskiga filmen med dig.
Jag vill kunna hålla din hand igen, hårt, vill hålla om dig och aldrig
släppa taget, du får mig att känna mig lycklig i din närhet.
Det gör så ont i mig efter att du har lämnat mig..
Jag vill kunna kyssa dig igen, men.. jag antar att kyssen Is gone..
jag hoppas att det blir du och jag igen, för jag är 100%
säker på att det är menat för oss två!
Mitt liv utan dig.
När jag vaknar upp på morgonen så är det tomt i min
säng, jag önskar att du låg bredvid mig som du gjorde förut.
Vill se ditt vackra leende mot mig tidigt på morgonen och krypa
tätt intill dig. Vill hålla om dig, kyssa dig och bli varm i hela mig.
Jag vill kunna ligga och prata med dig som förut, jag vill känna
den känslan att få ligga med dig, natt som dag, spelar ingen roll.
Jag vaknar upp alldeles ensam, stryker min hand över lakanet
och tänker på dig och känner hur tårarna rinner ut ögonen
på mig. Jag vill inte sova, jag kan inte sova utan dig.
Stiga upp och äta frukost och ta mitt morgon tea är inte som förut.
Känns ensamt, för där finns ju bara jag.
Jag saknar den tiden då du frågade om jag ville ha rostat eller orostat.
Jag saknar när du frågade mig hur många sockerbitar jag ville ha i mitt tea.
Jag saknar att få sitta och kolla dig djupt in i ögonen, och känna hur
jag ler och skrattar inombords, vill kunna stryka min hand på din.
Vi kunna kyssa dig varje sekund igen.. eller inte varje.. men nästan.
Saknar dig så enormt mycket
Jag vet att jag har gjort fel, jag sårade dig, men jag önskar att det
som jag gjorde dig var ogjort.
Att jag kunde resa tillbaka i tiden i 2 veckor, jag vill ha en tidsmaskin.
Jag vill kunna gå en promenard med dig i det härliga vädret.
Jag vill kunna skatta och le igen.
Vi gjorde allt ihop älskling, men jag var ett svin och jag förlorade alltihop.
Jag kan inte alltid behärska mig i allt jag gör, men jag önskar att det kunde bli bra
igen.
Jag vill kunna sitta och mysa med dig framför tv:n en fredagkväll,
kunna koppla av för att det är helg och vi kan mysa.
Jag vill kunna dela godisskålen med dig igen, känna att
du håller om mig och håller din hand mot min axel.
Jag vill kunna krypa dig närmare och kyssa dig och höra
varje andetag du tar.
Jag vill kunna leva ett lyckligt liv och framtid med dig.
Men ett liv utan dig... då vill jag inte vara med längre...
Varför denna bloggen?
Hej, fick för mig att börja starta denna bloggen som endast
ska handla om mig och min kärlek till Kiaka (Mattias, Tiias).
Bloggens namn kom jag på lätt.
Tog Nanaki på mig som betyder Nancy i Hawaii och
Kiaka på Mattias som betyder Tiias i Hawaii.
Översätt erat namn till Hawaiianska här!
Amor tog jag från det latina, som betyder älskar eller kärlek.Översätt erat namn till Hawaiianska här!
Nu kanske ni tänker: "Hallå? Hur många bloggj*vlar ska du ha egentligen??"
- jo, jag driver faktiskt 5 bloggar redan, 6 med den här.
Jag älskar att skriva, kan vara skönt att skriva av sig med.
Sen kan det även vara kul att gå tillbaka och kika på vad man
har skrivit senare.
Japp, där har ni svaret på den tanken/frågan.
Mitt liv and I do that I want ;)
XoXo Nanaki
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)